
Resultatet i forskningsrapporten är särskilt relevant för bygg- och klimatteknikbranschen, där både miljöprofilering och jämställdhet är på agendan men där tillgång till kapital ofta är en flaskhals.
Enligt forskningen betraktas kvinnor ofta som mindre lönsamma av traditionella finansiärer, delvis eftersom de är överrepresenterade i sektorer som bedöms ha lägre tillväxtpotential. Det gäller exempelvis miljöteknik, där många projekt dessutom uppfattas som mer riskfyllda än konventionella investeringar.
Crowdfunding, däremot, visar sig erbjuda en mer könsneutral bedömning. I avhandlingen analyserades över 400 crowdfundingkampanjer inom miljöteknik, utan att forskaren fann några skillnader i finansieringsutfall beroende på projektägarnas kön. Detta går emot vad tidigare studier visat för traditionella finansieringskanaler.
Det här kan få konkreta följder för teknikintensiva projekt inom bygg och klimatanpassning. Crowdfunding fungerar inte bara som kapitalanskaffning utan också som en kanal för att testa tidiga idéer och få marknadsfeedback. Det ger i sin tur signaler som kan användas för att attrahera större investerare längre fram i processen. För kvinnliga entreprenörer i en annars mansdominerad bransch kan crowdfunding vara ett sätt att kringgå strukturella hinder på kapitalmarknaden.
Samtidigt visar avhandlingen att det finns en risk med att marknadsföra projekt som alltför gröna. Projekt som uttryckligen profilerar sig som miljövänliga tenderar i vissa fall att få mindre finansiering än andra, oavsett faktisk miljönytta.
Det tyder på att publiken som deltar i crowdfunding inte alltid reagerar positivt på uttalat gröna budskap. Resultatet ställer krav på hur bygg- och miljöteknikföretag kommunicerar sina projekt – att undvika övertoner som kan uppfattas som greenwashing, men ändå tydligt förmedla projektets relevans och samhällsnytta.

Det är svårt att komma nära en människa som aldrig släpper in dig. Texten var perfekt. Det var just det som var problemet.

Ett nytt svenskt utvecklingsprojekt ska pröva om prefabricerade och flyttbara konstruktioner kan användas för att snabbt skapa skydd för civilbefolkningen där behovet är störst. Skolor och förskolor pekas ut som särskilt intressanta platser.

Under hösten får Sverige en ny regering. Vad betyder det för byggpolitiken? Vi identifierar fyra centrala frågor - och försöker besvara dem.